No 8b


Energi och hållbar utveckling


Vecka
MåndagHalvklass
OnsdagHelklass
FredagHelklass
16
Utvecklingssamtal
Arbete och energi s. 174-176Energiformer s. 177-178Testa dig: 10.1-10.4 och 10.6-10.10
Effekt – arbete på tid s. 179Effekt och verkningsgradStenciler s. 237, 239-242, 250 + frågor s.242
17
Vilka energiomvandlingar sker?Läges-och rörelseenergi
Energikällor s. 180-190Jämför för- och nackdelar med de olika energikällorna
Energikällor fortsättningFilm: Ramp höjdare, energi (SLI) 30 min
18
Lovdag
Specifik värmekapacitetElektrisk effektElektriska samband
Temadag
19
Räkna med effektBestäm din effektApparaters verkningsgrad
Att omvandla och lagra energi, teknikboken s.176-180Film: Förbränningsmotorer (SLI) 15 min
Lovdag
20
Studiedag
Industriella revolutionen (1750-1915) (SLI) 18 minRepetera
Arbetsplatsdag
21
Hållbar utvecklingTeknikbok s. 182-183Vad kan vi göra?s. 191-193Repetera
Repetera
Prov 25/5

Här hittar ni länkarna till filmerna som jag har visat under lektionerna:


Film om energi

Film om förbränningsmotorer
Industriella revolutionen


Viktigt att kunna om energi

E-nivå
-          Känna till och beskriva olika energiformer
-          Beskriva några energiomvandlingar i vardagen
-          Beskriva hur energi från solen genom olika energiomvandlingar utnyttjas i vårt samhälle
-          Känna till och använda enheter för energi och effekt
-          Olika sätt att lagra energi
-          Beskriva hur värme kan spridas
-          Ge några exempel på hur värme har använts/används i olika tekniker för att lösa olika behov (uppvärmning, transporter, elproduktion, mm) 
-          Känna till några förnybara respektive icke förnybara energikällor
-          Beskriva fördelar och nackdelar med olika energikällor exempelvis när det gäller påverkan på vår miljö
-          Känna till olika sätt att producera el, hur elen distribueras och hur den används i samhället
-          Känna till hur man kan spara el hemma

C/A-nivå
-          Utföra enklare energiberäkningar
-          Förklara vad verkningsgrad är och kunna göra enkla beräkningar av denna
-          Enklare beskrivningar av ångmaskinen och förbränningsmotorn
-          Beskriva några förnybara respektive icke förnybara energikällor




Sex och samlevnad



Till provet ska alla kunna:
- Sexualitet s. 148-149, 171
- Puberteten s. 150
- Anatomin s. 151-153 + stencilerna med könsorganen och "Vad händer i " (google classroom)
- Hur ett barn blir till s. 154-159
- Sex s. 160-161
- Olagligt sex s. 162 + anteckningarna (tidelag+nekrofili)
- Preventivmetoder s. 163-165
- Könssjukdomar s. 168-170
- Abort s. 174 + anteckningar

För ni som vill satsa på ett högre betyg ska även kunna ta ställning till och resonera kring 
- Könsstympning s. 173
- IVF/surrogat/adoption (se anteckningar)

Klicka på länkarna så hittar du facit till stenciler, instuderingsfrågor och "vad händer i".
Här hittar du Vad händer i? , Anatomi och instuderingsfrågor och stenciler



Från kolatom till människa

Onsdag 6/12 sitter jag med nationella prov större delen av dagen så jag lägger länken till svaren till "testa dig"-frågorna här: svar till frågorna


Vecka
Måndag
Onsdag
Fredag
45
6/11
Kol i olika former
s 160-163

8/11
Utvecklingssamtal

10/11
Kolväten och metanserien
s 164-166

46
13/11
Filtrera läsk och utvecklningssamtal
15/11
Fossila bränslen
s 167-174
Metanserien

17/11
Alkoholer
s 177-180

47
20/11
Torrdestillation
22/11
Fotosyntes och förbränning s 204

24/11
Kolhydrater
s 205-210

48
27/11
Laboration

29/11
Fetter och proteiner s 211-215

1/12
Matens väg genom kroppen
Titano Biologi s 244-245 (kopierat material)

49

4/12
Laboration
6/12
Repetera fotosyntesen +cellandning + kolets kretslopp.
Arbeta med repetitionsfrågor.

8/12
Studiedag
50
11/12
PROV

13/12
 Arbete
15/12
Arbete
51
18/12
Arbete
20/12
Crazy Day
22/12
Lov


Här hittar du länken till planeringen och vad du behöver träna på inför provet: https://drive.google.com/file/d/1vEjbBXgzmFUEtrPnNE5zEyONXNu0iHAU/view?usp=sharing



Ljud och ljus

V. 38
Måndag Studiedag

Onsdag 
Rätta instuderingsfrågorna
Öva begrepp

Fredag PROV

V. 37
Måndag
Laboration om ljus - laser och linser

Onsdag
Ögats delar. Ljustets väg genom ögat upp till hjärnan
Instuderingsfrågor sida 155 9.1-9.5, sida 161 9.9-9.13, sida 166 9.16-9.20

Fredag
Studi - ljusets brytning 1 och 2, färger 1 och 2
Repetera inför provet


V. 36
Måndag
Laboration om ljus - laser och speglar/linser

Onsdag
TRIVSELDAG

Fredag
Läxförhör på ljud
Ljuset ändrar riktning sidorna 162-164


V. 35
Måndag
Laboration: Var kommer ljudet ifrån?
Virtuell barbershop - ta med dig hörlurar
Örats delar
Övningar med syn 


Onsdag
Olika typer av ljus sidorna 150-155

Fredag
Ljus och speglar sidorna 158-161


V. 34

Måndag
Laborationer- stationer med ljudlaborationer

Onsdag
Genomgång, sidorna 115-117 och 119
Studi- "Musik och resonans" och "Ljudets styrka och spridning"

Fredag
Genomgång, sidorna 118, 120-123
Filmklipp från Youtube
Studi- Dopplereffekt



V. 33
Fredag 
Mindmap
Vad är ljud?
Mäta bullernivå



Repetitionsfrågor inför provet: Repetitionsfrågor och svar till frågorna.


Läxförhör fredag 7/4: Läs sidorna 11-19, 30-33, 37, 66-69, 40-43, 60, 80-81 och 122-123.



Ekologi och systematik


Så här ser planeringen ut. Hela palneringen hittar du på länken 
Planering ekologi



Vecka
Måndag
Tisdag
Fredag
12
20/3
Vad är liv?
Levande och icke levande
21/3
Laboration
Mikroskopi
24/3
Levande och icke levande s.11-19
Arter s.25-27
13
27/3
Bakterier
s.30-33, 37
Svampar s. 66-69

28/3
Laboration
Mikroskopi + bakterieodling
31/3
Växter s.40-43
Fotosyntesen s. 60

14
3/4
Djur s.80-81
Olika djurgrupper 122-123
4/4
Laboration
Ärtor/pelargon/ vattenpest
7/4
Läxförhör
Samband i naturen s. 196-199
16
17/4
LEDIGA
18/4
Laboration
Fotosyntes pelargon
Kolla ärtor
21/4
Kretslopp s. 200-202
17
24/4
Exempel på ekosystem s. 206-215
25/4
Laboration
Ärtorna
Mikroskop tulpaner
28/4
Näringsfattig/näringsrik sjö s. 214-215
Försurning s. 216-218
Gifter s. 223
18
1/5
LEDIGA
2/5
Repetition

5/5
PROV
19
8/5
Skriva arbete
9/5
Skriva arbete
12/5
Skriva arbete
20
15/5
Redovisa
16/5
STUDIEDAG
19/5
Redovisa








































Syror och baser kommer att bli en kort och intensiv kurs. Provet kommer att vara fredagen 17/3. Här kommer planeringen. 


Vecka
Måndag
Tisdag
Fredag
9


27/2
Surt och basiskt, pH-skalan, indikatorer,     s 117-122
28/2
Kärlekstemadag
3/3
Starka syror s 123-125, 129-132

10


6/3
Basiska ämnen s 126-128, 133-134

 7/3
Laboration
10/3
 Ädla och oädla metaller, s 137-139
11


13/3
Försurning, s 147-150
14/3
Laboration eller repetition


17/3
Prov
















Hela planeringen och vad ni ska kunna när kursen är slut hittar ni på länken nedan. 

planering syra och baser




Teknikarbete under vecka 7. Här kommer länken till frågorna,
Teknikuppgift


Här kommer svaren till testa dig:
Testa dig Facit


Här kommer planeringen för kursen Elektricitet och magnetism: 
Planering elektricitet och magnetism

Vecka 3
Måndag - Statisk elektricitet sidor 28-29. 
Sluten krets - kycklingen
Spänning och ström sidor 30-31

Tisdag- Laboration 
Koppla lampa och batteri.
Uppdrag 4 och 5 i häftet


Fredag- Genomgång av elektriska kopplingar sidor 32-33, testa dig 33.
El under 200 år
.


Vecka 2
Måndag - studiedag

Tisdag- Laboration 
Så fungerar ett batteri


Fredag- Genomgång av batteri, atomens delar och elavfall.

---------------------------------------------------------------------------------------------
Vecka 50
Måndag
Träna inför läxförhör
Repetitionsfrågorna finns här: Repetitionsfrågorna
Här kommer frågorna med högre nivå Repetitionsfrågor E/C nivå

Tisdag
Läxförhör


Vecka 49
Måndag
Genomgång,lyftkraft, vattenlås och kapillärkraft. Sidorna 108-109.
Testa dig 6.6-6.10
Studi bägge filmerna om tryck

Tisdag
STUDIEDAG

Fredag 

Räkna med tryck och kraft
Sant eller falskt 
Korsord
Alla dessa uppgifter finns i ditt lilla häfte.

Målen för tryck hittar du här: Målen

Vecka 48
Måndag
Tryck sidorna 104-106. Testa dig 6.1-6.5 eller Studi bägge filmerna om tryck.

Tisdag
Laboration
1. Luftens tryck
2. Strömning i luft
Laborationsinstruktionerna finns i era små häften.

Fredag 

Genomgång över- och undertryck,lyftkraft, vattenlås och kapillärkraft. Sidorna 107.
Testa dig 6.1-6.5, 6.6 och 6.7
Studi bägge filmerna om tryck


Vecka 47
Måndag
repetition uppgiften finns i Google Classroom
Öva inför provet
Tisdag
Repetition

Fredag 
Prov

Vecka 46
Måndag
Vad använder vi mekaniken till i vardagen (teknik)

Tisdag
Tekniklego (växlar)

Fredag
Repetition (korsord och sant eller falskt)


Vecka 45
Måndag
Räkna med hävstångslagen
Repetera viktiga begrepp inför provet

Tisdag
Tekniklego (hävstång)

Fredag
Olika demostrationer, tex knallgas, trycket runt omkring oss.


Vecka 43
Måndag 
FN-dagen

Tisdag

Hävstångslagen

Fredag
Enkla maskiner
Studi: enkla maskiner 1 och 2


Vecka 42
Måndag
Genomgång tyngdlöshet sid 86, rörelse sid 87 och krafter sid 89.
Testa dig själv sid 91 5.6-5.9
Om du hinner: läs sid 90-91 och svara på 5.10

Tisdag
Laboration

Vecka 41
Måndag
Brand och eld genomgång

Tisdag
Intro Fysik, mekanik
Laborationerna: "Hur stor är kraften?" och "Friktion"

Fredag
Få böcker
Studi- "Fritt fall" och "Krafter"


.

Öva inför provet:
Gör instuderingsfrågorna 
Sid 29      2.1-2.5
Sid 32      2.7- 2.11
Sid 34      2.16-2.20
Sid 43      3.1-3.9
Sid 67      5.1-5.3
Sid 69      5.6-5.9

Högre nivå Sid 82   5.51-5.54

Träna på korsord eller sant eller falskt




Ämnen och kemiska reaktioner

Centralt innehåll
·         Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.



Viktiga begrepp:
Atom
Molekyl
Grundämne
Kemisk förening
Fysikalisk omvandling
Oxid
Värme
Metall
Icke metall
Hypotes
Densitet

Svaren till instuderingsfrågorna

Sid. 29
2.1 Vad heter de små byggstenar som bygger upp alla ämnen?
Atomer.
2.2 Vad består en molekyl av?
En molekyl består av två eller flera atomer som är bundna till varandra.
2.3 Hur många sorters atomer innehåller molekylmodellen?
Modellen visar att en alkoholmolekyl innehåller tre olika sorters atomer (kol, väte och syre).
2.4 Vad krävs för att ett ämne skall vara ett grundämne?
Ett grundämne innehåller endast en sorts atomer.
2.5 Ungefär hur många atomsorter och grundämnen finns det?
Det finns lite mer än 100 atomsorter och därmed lika många grundämnen.
Sid. 32
2.7 Vilken gas måste vi andas in för att inte kvävas?
Syrgas.
2.8 Vad är skillnaden mellan att skriva 2O och O2?
Med 2O menas två syreatomer som inte är bundna till varandra. I O2 är två syreatomer sammanbundna till en syremolekyl.
2.9 Vilket grundämne består solen till största delen av?
Väte.
2.10 Skriv tre vätemolekyler med kemiska tecken.
3H2.
2.11 Hur känner man igen en metall?
Metaller känns igen på att de glänser (har metallglans).
2.12 Vad heter den ickemetall som finns på vänster sida i det periodiska systemet?
Väte.

Sid. 34
2.16 Varför är vatten en kemisk förening?
Vatten innehåller mer än en sorts atomer (väte och syre) som är bundna till varandra.
2.17 Vilken gas bildas när ämnen som innehåller kol brinner?
Koldioxid CO2 (det kan också bildas koloxid CO).
2.18 Vilka grundämnen består rost av?
Järn och syre (plus att det finns bundet vatten som innehåller väteatomer).
2.19 Varför är inte stål en kemisk förening?
I stål är järnatomerna och kolatomerna inte bundna till varandra som i en kemisk förening.
Stål är därför som en blandning av grundämnen.
2.20 Några studenter skämtade genom att skicka in en nyhet till en tidning. I tidningen stod det sedan en varning för att stadens parker var besprutade med diväteoxid. Hur vet man att det var ett skämt?
Diväteoxid (H2O) är detsamma som vatten. Att parker är besprutade med vatten är ju inget farligt.

Sid. 43
3.1 Vad är värme?
Värme är atomers och molekylers rörelse.
3.2 Vad kallas den lägsta tänkbara temperaturen?
Absoluta nollpunkten (ca –273 °C).
3.3 Vem kom på en temperaturskala där 0 motsvarar det kallast tänkbara?
Kelvin.
3.4 I vilka tre former kan ämnen finnas?
Fast form, flytande form och gasform.
3.5 Varför är is hårt?
Det finns starka krafter mellan vattenmolekylerna som håller dem på en bestämd plats.
3.6 Vad händer med molekylerna när is smälter?
Molekylerna vibrerar så mycket att de inte längre kan hållas kvar på en bestämd plats.
3.7 Vad händer när vatten avdunstar?
En del molekyler får upp en så stor fart att de i gasform lämnar vattenytan.
3.8 Vad kallas den temperatur då ett ämnes alla molekyler övergår till gasform?
Kokpunkt.
3.9 Vad kallas det när en gas övergår till flytande form?
Gasen kondenserar.
Sid. 67
5.1 Vad är skillnaden mellan en fysikalisk förändring och en kemisk reaktion?
Vid en fysikalisk förändring övergår ett ämne till en annan form t.ex. från fast till flytande.
Ämnets kemiska sammansättning ändras inte, det vill säga inget nytt ämne bildas. Om ämnet sedan återgår till sin ursprungliga form så återfår ämnet också sina ursprungliga egenskaper.
Vid en kemisk reaktion reagerar ett eller flera ämnen och bildar vid reaktionen nya ämnen med nya egenskaper.
5.2 a) Förändras tenn fysikaliskt eller kemiskt när det smälter?
b) Hur märker du det?
a) Fysikaliskt.
b) När det smälta tennet stelnar igen blir det åter till fast tenn.
5.3 a) Förändras magnesium fysikaliskt eller kemiskt när det brinner?
b) Hur märker du det?
a) Kemiskt.
b) När reaktionen är klar har det bildats ett nytt ämne som ser annorlunda ut och har nya egenskaper.
Sid. 69
5.6 Vad händer med atomerna då ett ämne brinner?
Ett ämne som brinner reagerar kemiskt med syre och atomerna i ämnet binder sig med syreatomer.
5.7 Varför är det lätt att tro att det som brinner försvinner?
De ämnen som bildas när ämnen brinner är oftast i gasform och blandas med luften.
Eftersom det inte blir några synliga rester kvar är det lätt att tro att ämnet försvinner.
5.8 Vilken gas bildas när ämnen som innehåller kol brinner?
Koldioxid.
5.9 Vilken gas kan också bildas om det finns otillräckligt med syre?

Koloxid (kolmonoxid).